gårdagens ridtur:

Igår bestämde jag mig för att bara rida ut och busa. Ridningen har varit alltför allvarlig en tid nu. Jag hade glömt känslan av att galoppera i skogen liiite för fort och känna hästens glädje blandas med min egen. Det var länge sedan Connie var så glad. När jag travade henne mellan galopperna sprang hon med öronenspetsade och kastade sig undan för saker åt båda hållen haha. Hon var helt övertaggad, min lilla tjej. 

Som ryttare måsten man faktiskt få göra så ibland. Bara strunta i allt vad form och korrekthet heter och bara få leka med sin häst. Jag ska försöka minnas det, och göra det lite oftare. Jag vill ju inte att Connie ska tappa glädjen..


//Isabelle
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0