det går aldrig som man tänkt sig.

Jag har varit helt super taggad på att avsluta Connies vila och börja rida ordentligt igen, men självfallet blev jag sjuk för några dagar sedan så det var bara att glömma. Jag vill verkligen komma igång igen nu så att vi är i form nästa år så att vi kan börja träna i ridhuset. Men jag får ta en dag i taget och hoppas på att bli frisk snart och att vädret håller sig kallt. Det sista vi behöver nu är kramsnö och is.. 


arkivbild.
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0