I och med att Connie är lite stum i vänster tygeln är det väldigt lätt för mig att hålla för mycket i den. När vi rider i vänster varv tar jag alltför mycket i vänster tygeln istället för att ge henne stöd på yttertygeln. När jag rider i höger varv håller jag istället för mycket på yttern. Detta är eftersom hon gärna drar åt sig bettet på den sidan och blir stum och okänslig. Detta är dock något jag är medveten om och jobbar med varje ridpass. I slutet av ridpasset, när hon är lösgjord, brukar det ha jämnat ut sig så att båda har släppt lite.

En annan sak jag måste tänka på är att inte sitta och hålla i tyglarna hela tiden. Jag måste verkligen se till att krama tygel ibland och lätta ibland och hålla på så, så att det inte blir så statiskt. Detta har jag blivit mycket bättre på på senare tid. Min blick när jag rider markarbete är inte heller den bästa, det blir lätt så att jag fäster blicken på hennes nacke. Detta varierar dock väldigt mycket. Under den tiden som hon gick riktigt bra hade jag en bra blick för att jag visste att jag kunde lite på att hon gick med huvudet där hon skulle. Nu när det går sämre för oss måste jag hålla koll. 

Det är bra att kunna peka ut sina brister, för då är det lättare att jobba med dem. Jag vet att jag även har starka sidor i ridningen, dock har jag nog fler brister just nu haha!

//Isabelle